thepsychooobunny

Jag tror starkt på att man ibland får tecken i vardagen som varnar, eller förbereder, en på vad som kommer att hända under dagen eller inom några dagar.

Exempel på tecken skulle kunna vara ett djurfotspår som är vänt mot en speciell riktning (söder kanske), eller som idag: jag och en person skulle åka bil, och denna person har aldrig missat en avfart innan. Nu råkade hon göra det och vi skojade lite om att det kanske fanns någon mening med detta. Det visade sig att: dit vi var påväg väntade en obehaglig upplevelse. Jag vill inte gå in i detta djupare då det är ganska privat, men kanske var detta ett tecken på att vi inte skulle vilja vara där.

Detta kanske bara var slumpen och det kanske är lite långsökt, men kanske var det ett tecken?

I strongly belive that you sometimes get signes in your everyday life that warns, or prepares, you for what's about to happen during the day or withing a couple of days.

An example could be an animal footstep that is facing a special direction (south maybe), or like today: me and a person went in the car, and this person has never ever missed an exit before. This time she did and we joked around about that perhaps there was a mening with this. As it turned out: there waited an unpleasant experience where se were going. I don't want to go into this any deeper since it's kinda private, bud maybe this was a sign on us not wanting to be there.

It may have been a coinsidence and maybe its far fetched, but maybe it was a sign?

//Psychooo-bunny

Åtta ord fyller det wiccanska rådet: "Om det ingen skadar, gör som du vill".
(Eight words the wiccan rede fulfill "An' it harm none, do what you will")

Så hur skall man då tolka det?     Somliga (främst från andra religioner) säger att man kan göra i stortsett vad som helst då. Stämmer detta?

Enligt min tolkning? Nej! Man kan inte göra vad som helst mot andra, snarare mindre än om vi skulle jämföra det med de tio budorden (det är det de flesta känner till).Att skada någon går att göra på så många fler sätt än om man bara behöver följa några budord. Det finns oändligt många sätt att skada någon på. Dessutom tolkar jag det som att man skall försöka så gått det går att inte skada varken naturen eller djuren, därav vegetarism.
Det är lätt att såra en person genom att tex ljuga och det finns så mycket mer som kan skada eller såra någon, så det är mer begränsat än man tror.
Detta innebär för mig att man inte heller skall skada sig själv, vilket för vissa är svårare än för andra. Ett självdestruktivt beteende följer alltså, enligt mig, inte den tro jag valt. Rökning, alkohol och droger är skadliga för kroppen och detta är därför något jag tar avstånd från.

Nu är det ju så att det är omöjligt att leva utan att skada eller såra någon alls och jag anser därför att man skall försöka så gått man kan.

Har funderat en del på hur slöjan mellan den materiella delen av vårt universum och den andliga världen ser ut och hur det går ihop med annat jag tror på. Jag skall ärligt säga att jag inte riktigt har ett svar på vad jag tror på än, men jag har några teorier jag pendlar emellan.

Det är ju bevisat att universum rör sig ifrån den punkt där bigbang (som är en teori och inte helt bevisat) skall ha skett. Jag har svårt för att tro att något kan läcka ut ur punkten, dvs det molekyler och liknande, från ingestans. och jag tror kanske att det som är på andra sidan den punkten är den andliga världen. (jag ser inte detta som att andevärlden är otillgänglig, bara långt borta)

Jag funderar även på om den andliga världen ligger som en tunn slöja som går över den materiella världen och går tätt tätt tätt vid allt maeteriellt (denna teori är den jag är mest tveksam över just nu, men jag funderar ju som sagt fortfarande och ibland när jag tänker på det så låter det ganska vettigt för mig).

Om man skall jämföra universum med en ballong så vet man ju att allt rör sig från en punkt och allt rör sig ju från vartannat precis som när man blåser upp luft i en ballong. Man kan måla två prickar på en ballong och dessa rör sig från varandra när man blåser upp ballongen. Det som är utanför ballongen kan möjligtvis vara den andliga världen... (visst har ni hört att universum inte har ett slut, men om vi funderar över det, så vet vi ju faktiskt inte).

Jag har några andra teorier också, men jag funderar nog mest över dessa.

Alla själar, energier och annat har lika delar feminint och maskulint. Där dessa två punkter möts bildas den androgyna delen som håller ihop det feminina och maskulina. För att det skall vara balans är båda lika nödvändiga och viktiga. Den ena sidan av tex en energi kan vara mer dominant, men detta rubbar inte balansen då det fortfarande finns lika mycket av det.
När man väljer att födas om använder man den feminina/maskulina sidan för att framhäva dina personligheter osv.

Vad wicca är för mig är inte nödvändigtvis wicca för en annan person. Det är en ganska öppen religion och man uppmanas till att gå efter vad som känns rätt för en själv. Därför blir var och ens tro väldigt individuell (det finns ju inte något "heligbok" om man säger så utan man gör sin egna där man samlar upplevelser och annat. Vissa wiccaner tror att det först fanns guden och gudinnan och därefter föddes andra gudar och gudinnor (som tex Pan, Lakshmi, Venus och andra)

Jag tänkte bara göra en liten sammanfattning kring vad jag tror på eftersom att jag inte faktiskt gjort den innan

Det finns en stor "kraft" eller vad man skall säga. Denna kraft har man delat in i kvinnligt, manligt och androgynt med andra ord gudinnan, guden och anden för att förstå den bättre. Precis som att människor djur och växter har olika personligheter har det gudomliga det och då kan man använda symboliska gudar/gudinnor för när man skall tex utföra en formel med ett speciellt syfte som denna symboliken för den sidan av deras personligheter passar.
Våra själar har alla kvinnligt och manligt och när dessa två möts bildas androgynt och på så vis kan inte jag tycka att det är fel med homosexualitet osv.

Vad som händer efter döden: Vi dör och går över slöjan till summerland (direktöversättning sommarland). Där får vi gå igenom allt vi lärt oss i livet och bearbeta det. Sedan får man vila och återhämta sig. Man får även återse sina nära och kära som inte är i livet just då (även från tidigare livstider) och man kan även se de som forfarande är i livet.
Därefter bestämmer man några hinder eller svårigheter som skall hända i sitt nästa liv, vart man skall födas och dylikt. Man föds om och försöker övervinna de svårigheter. Ju äldre själen är desto svårare utmaningar får man.
Tar man självmord får man födas om med samma svårigheter och göra om det hela igen.