Matvanans motgångar
Lite tråkiga saker som tyvärr är något jag vet att jag kommer att behöva möta pågrund av mitt val av att bli vegan.
Jag har upplevt att inte bara andra i omgivningen, men även några av mina vänner, behandlar mitt val att prova på veganismen, ev premanent, som en börda. Att detta kan vara klurigt förstår jag, men att behandla mig som om det vore för jobbigt för att ens försöka sig på alternativa bakverk och liknande för att jag är vegan förstår jag inte riktigt. Jag har altid varit en person som försöker att se till så att alla kan äta något eftersom att jag själv många gånger har blivit bortsedd pågrund av mina matvanor. Idag har många internet och de har inte ens viljan att söka på ett recept på nätet eftersom att det är för "besvärligt". Jag skall vara ärlig och säga att jag tar lite illa upp, det känns lite som att de inte tycker att jag är "värd" att lägga ner den tiden på.
Jag vet att detta inte är något jag inbillat mig, jag känner mig så säker på det! Jag har endå vid detta laget lärt mig att inte ta det lika personligt längre, men när vänner börjar bete så känner jag mig ganska träffad. Jag tycker inte att någon har en skyldighet att ge mig mat när andra vänner eller personer runt en inte får mat, men när man har tid att ge andra och inte mig...
En mattant i skolan (som är van vid att andra får annan kost) sade åt mig att det väl inte var så stor skillnad på det jag åt innan än det jag äter nu trots att jag nu utesluter mjölk av moraliska skäl. Jo det är stor skillnad ville jag nästan skrika ut åt hennes oförskämdhet och nedlåtande tonfall. Det hela sades efter att jag berättat att jag ville bli vegan och bett om en ny kostlapp för att kunna byta kost. Hon hade försökt leta efter en utan att hitta en. Jag hade då frågat när tusan jag skulle få den mat jag kände att jag ville ha eftersom att jag inte fick någon lapp. Nästa vecka blir det väl hade hon svarat (detta hände en tisdag eller onsdag). Aldrig hade hon sagt så till en allergiker eller en muslim som skulle bett om annan mat.
Jag har upplevt att inte bara andra i omgivningen, men även några av mina vänner, behandlar mitt val att prova på veganismen, ev premanent, som en börda. Att detta kan vara klurigt förstår jag, men att behandla mig som om det vore för jobbigt för att ens försöka sig på alternativa bakverk och liknande för att jag är vegan förstår jag inte riktigt. Jag har altid varit en person som försöker att se till så att alla kan äta något eftersom att jag själv många gånger har blivit bortsedd pågrund av mina matvanor. Idag har många internet och de har inte ens viljan att söka på ett recept på nätet eftersom att det är för "besvärligt". Jag skall vara ärlig och säga att jag tar lite illa upp, det känns lite som att de inte tycker att jag är "värd" att lägga ner den tiden på.
Jag vet att detta inte är något jag inbillat mig, jag känner mig så säker på det! Jag har endå vid detta laget lärt mig att inte ta det lika personligt längre, men när vänner börjar bete så känner jag mig ganska träffad. Jag tycker inte att någon har en skyldighet att ge mig mat när andra vänner eller personer runt en inte får mat, men när man har tid att ge andra och inte mig...
En mattant i skolan (som är van vid att andra får annan kost) sade åt mig att det väl inte var så stor skillnad på det jag åt innan än det jag äter nu trots att jag nu utesluter mjölk av moraliska skäl. Jo det är stor skillnad ville jag nästan skrika ut åt hennes oförskämdhet och nedlåtande tonfall. Det hela sades efter att jag berättat att jag ville bli vegan och bett om en ny kostlapp för att kunna byta kost. Hon hade försökt leta efter en utan att hitta en. Jag hade då frågat när tusan jag skulle få den mat jag kände att jag ville ha eftersom att jag inte fick någon lapp. Nästa vecka blir det väl hade hon svarat (detta hände en tisdag eller onsdag). Aldrig hade hon sagt så till en allergiker eller en muslim som skulle bett om annan mat.
Kommentarer
Trackback
